Kaj Arnö | Kulturfonden - spindeln i det svenska Finlands AI-nät?

Ett stort tack till Svenska Kulturfonden som igår 1.10.2024 ordnade en dag på temat Artificiell intelligens i samtiden och framtiden med underrubriken En dag för dialog om AI och det svenska i Finland! Träffen på Epicenter på Mikaelsgatan i Helsingfors gav mersmak och ett hopp om att Kulturfonden kunde bli spindeln i det svenska Finlands AI-nät.

Upplägget: Bakgrund, blixttal, arbetsgrupper och syntes

Vi välkomnades av Sören Lillkung (“AJ”, Kulturfondens VD) och Berndt-Johan Lindström (“BJ”, ledande ombudsman för utbildning) som “berättade om AI” och i duettform föredrog en ChatGPT-genererad förklaring om varför AI är relevant för det svenska i Finland. Förklaringen var mycket trovärdig; min misstanke är att ChatGPT tränats på professor Linda Mannilas rapport från 2019, om AI och det svenska Finland.

Grunden för dagen lades sedan av Linda Mannila själv, i dialog med Yvonne Backholm-Nyberg. Linda innehar den av bl.a. Kulturfonden finansierade svenska AI-professuren vid Helsingfors Universitet, Yvonne är verksamhetschef vid Åbo Akademis Experience Lab i Vasa.

Efter det vidtog tre minuter långa blixttal i prydlig alfabetisk ordning

Cristina Andersson, konsult, Develor Productions
Kaj Arnö, CEO, MariaDB Foundation, styrelseordförande, Projekt Fredrika
Mona Forsskåhl, rektor och vd, Yrkeshögskolan Arcada
Frida Hartman, doktorand, Helsingfors universitet
Kaisa Kukkonen, universitetslektor, Åbo Akademi
Stefan Larsson, docent i teknik och social förändring, Lunds universitet
Simon Staffans, medieproducent, vd, ReThink New Media Solutions
Ulf Stenman, direktör för svenska verksamheten, Kommunförbundet
Johanna Törn-Mangs, direktör, Svenska Yle

På eftermiddagen delade vi på oss för diskussioner i fyra grupper. Efter en stunds tvekande valde jag nummer fyra:

Bildning
Hälsa och välfärd
Demokrati och beslutsfattande
Konst, kultur och media

Som brukligt är sammanfattade grupperna sina tankar under en gemensam diskussion, varefter dagen avslutades med mingel.

Min inlaga: Låt oss använda AI för att påverka AI

Se YouTube-video (längd 2:30)

Min inlaga baserade jag på Projekt Fredrikas erfarenheter under 2024, när vi har använt AI till att fylla på Wikipedia och Wikidata med kvalitetsinnehåll som pekar på vedertagna akademiska källor. Det här sammanfattade vi på två och en halv minut, enligt följande enkla budskap:

Låt oss bekämpa okunskap och fördomar i världen genom att fylla på generativ AI:s viktigaste källa - Wikipedia och Wikidata - med korrekt information baserat på pålitliga vedertagna källor.

Och låt oss använda AI för att förenkla och försnabba den processen.

Slutresultatet blir att vi förbättrar den mest pålitliga basdata som ChatGPT och Claude och alla andra använder för att träna sina modeller.

Vi i kan höja allmänbildningen för Gen AI, just där vi uppfattar det som viktigast.

Vi kan, med hjälp av sanningen i form av goda källor, bekämpa förfinskning, högerextremism, diktatur och rysk propaganda.

Vi, det är Robert Silén och Kaj Arnö, det är Projekt Fredrika för det svenska Finland, det är Projekt Kateryna för Ukraina och mot rysk imperialism.

Mitt förvärvsarbete är att leda MariaDB Foundation, som utvecklar MariaDB Server, den databas som Wikipedia bygger på och som har som ambition att bli världens standarddatabas för att lagra vektorer för generativ AI.

Jag anförde exemplet Ett gott parti, Maria Vainio-Kurtakkos bok om äktenskapet mellan Ellan de la Chapelle och Albert Edelfelt. Med AI-hjälp och bidrag av Svenska Litteratursällskapet förde vi under Marias överinseende in AI-urvald kunskap från boken i valda Wikipedia-artiklar på diverse språk.

Mata AI-draken med det svenska Finland

Resonansen jag mötte kring mitt budskap var tudelad.

Å ena sidan rådde en rörande enighet om att AI måste begripa sig på det svenska Finland. Att AI förstår svenska är en sak, att AI vet något om Finland är en annan sak, och att AI vet något om det svenska Finland är en tredje sak.

Ett exempel som togs upp inom hälsovårdssektorn var en fiktiv äldrevårdsrobot som ska spela musik “från ungdomen”. Knappast muntrar Viljo Vesterinen och Säkkijärven polkka upp de ensamma på äldreboendet lika bra som Harry Brandelius och En gång jag seglar i hamn, men än bättre vore Hangövalsen av Georg Malmstén. Måtte ChatGPT lära sig sol å hav å böljedans, och allt annat som är kulturellt relevant i det svenska Finland.

Å andra sidan såg jag föga beredskap att vidta de åtgärder som behövs för att “feed the Dragon”, att mata AI-draken, som min meddeltagare Matthias Railo uttryckte det. De åtgärder som krävs är att antingen göra omfattande mängder material om det svenska Finland direkt och öppet tillgängligt i källform, eller att destillera och omarbeta materialet i aggregerad form på öppen data (Wikipedia, Wikidata), där det används som huvudsakligt träningsmaterial för de stora, kommersiella språkmodellerna som alla använder.

Goda exempel på resursrika instanser var företrädda på AI-dagen. Johanna Törn-Mangs på Svenska Yle sitter på enormt värdefullt material, både vad kvalitet och kvantitet beträffar. Dessutom är Yle en föregångare i det att de redan långt digitaliserat sitt material och kategoriserat det med Wikidata. Men också många andra instanser kan mata AI-drakarna så de förstår sig på det svenska Finland: de stora tidningshusen (HBL, VBL, ÅU), de stora förlagen (S&S, Förlaget M), universiteten och högskolorna (HU, ÅA, Hanken, Aalto, Arcada, Novia), institutet för de inhemska språken.

Jag noterar med glädje att Svenska Litteratursällskapet redan börjat visa vägen, via arbetet med Ett gott parti.

Diskussionen inom »Konst, kultur och media»

Upplägget med att blanda kortleken var sällsynt lyckat, både mellan de fyra grupperna och inom dem. Många guldkorn glimmade. Jonas Rak från Novia hade inom »Konst, kultur och media» påtalat hur vilsna Novias förstaårsstuderande är, då AI verkar kunna spy fram bättre bilder, musik och historier automatiskt, än de studerande med möda kan göra med “konventionella” IT-verktyg.

Vår delgrupp spann vidare på detta. Säg nu åt ettorna att allmänbildning om konst, musik och kultur är fullständigt nödvändig för att de ens ska kunna definiera målet för AI, och skriva en bra prompt! Annars kan ingen styra AI att göra det “kreativa” arbete som behövs. Var och en kan som människa positionera sig själv smart, med möjligheter att “uppträda lajv” med just sina egna färdigheter och sin egen mänskliga profil.

Vårt önskemål till Kulturfonden: Bli spindeln i AI-nätet!

Det är alltid vågat att tala i första person pluralis. I vems namn framför jag “våra” önskemål? Jag strävar här att i skrift nedteckna några slutsatser av diskussionen inom »Konst, kultur och media», vad beträffar behovet av ett AI-nätverk, för att stärka kompetensen inom AI.

I vår grupp var svaret ett rungande ja: visst behöver vi ett AI-nätverk inom det svenska Finland. Det svenska Finland är ett tillräckligt litet safe space så deltagarna vågar öppna upp sig, och tillräckligt stort för samla ett både brett och djupt AI-kunnande. Nätverket kan gärna bygga vidare på den nu inledda dialogen, och kompletteras med Tekniska Föreningen i Finlands AI-initiativ. Fysiska sammankomster behövs ibland, och under gårdagen var jag säkert inte ensam om att avtala ett antal möten i mindre grupper.

Sören Lillkung frågade i sin avslutning hur Kulturfonden kan bidra till att det svenska Finland ska bli bra på AI?, med den explicita frågan Vad kunde vara nästa steg?

Mitt svar är tudelat. För det första: Ordna ett uppföljande evenemang på samma plats i mars 2025. Månne inte nästan alla hundra deltagare lärde sig en massa av värde om vad grannen och kollegan håller på med, fick nya infallsvinklar och uppslag till projekt?

För det andra: Bilda ett AI-råd för det svenska Finland, till vilket ni inbjuder ett knappt dussintal aktörer ni själva finner viktiga. Linda Mannila verkade beklaga att hennes AI-rapport för Magma 2019 inte följdes upp så mycket som det varit att önska. Detta AI-råd kunde vara svaret.

Det kunnande som Kulturfonden samlade på Epicenter kan säkert föra tanken vidare och prioritera konkreta initiativ. Jag har känslan att det kan finnas en hel del bang for the buck (pardon my French) för det svenska i Finland med lite “decentraliserad toppstyrning”, som komplement till alla de gräsrotsinitiativ som annars når Kulturfonden.

Ett paradexempel på en dylik lyckad toppstyrning av Kulturfondens satsningar är existensen av den svenska AI-professuren vid HU som Linda Mannila nu besitter.

Hatten av för både Kulturfonden och Linda Mannila, och stort tack till alla som jag hade glädjen att få träffa igår på Epicenter i Helsingfors!

Se även

Åbo Underrättelser fre 4.10.2024: Kulturfonden – spindeln i det svenska Finlands AI-nät?
TFiF-bladet fre 4.10.2024: Spindeln i det svenska Finlands AI-nät: Kulturfonden eller TFiF:en?
YouTube 1.10.24: Låt oss använda AI för att påverka AI! (längd 2:30)

Robert Silén och Kaj Arnö på Epicenter 1.10.2024